Svart Vanära, Vanmakt och Avsmak 1. Livet Faller Samman (Life Falls Together) LĂ„t det nu bli svart Jag vĂ€lkomnar mörkret med öppna armar Mina vĂ€ggar spricker, in kommer kylan Med taktfasta steg, omfamnar den mig Livet faller samman, allting dör Varför? Varför Ă€r jag hĂ€r? Vad har jag gjort för att förtjĂ€na detta? Resan Ă€r oĂ€ndlig jag ser slutet, men jag kommer aldrig fram Kylan...smĂ€rtan...obeskrivlig Jag irrar runt i mörkret Försöker finna en hjĂ€lpande hand Men jag finner aldrig nĂ„got Det Ă€r aldrig nĂ„gon dĂ€r Jag faller ner pĂ„ knĂ€ Lusten och glĂ€djen Ă€r mördad LĂ„t mig vara, jag vill vara ensam Ni Ă€cklar mig, lĂ„t mig vara SĂ„ lĂ„t det nu bli svart LĂ„t mig nu falla in Falla in i sömn LĂ„t mig aldrig mer vakna LĂ„t mig begravas av tiden 2. In Endless Grief Further down Deeper and deeper Slowly killing me From within Endless depression Colder and darker Walls closing in Slowly killing me In endless grief I walk the road I am alone here No one can hear me I scream Until i collapse No one can hear me 3. FördĂ€rvets MĂ€sterverk (Corruption's Masterpiece) 4. DĂ„ GlĂ€djen Seglar IvĂ€g (When Happiness Sails Away) 5. VanĂ€ra, Vanmakt Och Avsmak (Disgrace, Impuissance And Disgust) VanĂ€ra livets ande, stöpt i vanmak och avsmak StĂ€ndigt hindrad och förnekad, föralltid en skam Förkastad och frĂ„nstötande, inte lĂ€ngre mĂ€nniska Dessa tjugo Ă„r av skakandes dessa mentala galler HĂ€nn förĂ€ndringen med Ă„ren innerligt vĂ€xa Frodas likt en dödlig, gallopperande cancer Jag ger nu vika för denna psykiska spetĂ€lska LĂ„ter verklighetens dunkel skörda min kropp Detta Ă€r det sĂ„ kallade liv man Ă€r dömd till Lev det till fullo i dess stinkande, kvalmiga avgrund Varje ny bekantskap Ă€r en potentiell fiende MĂ€nniskan, ett flockdjur, fjĂ€ttrad av förnekan inför insikt Allt jag en gĂ„ng har vĂ€rdesatt och hĂ„llit kĂ€rt Har drĂ€nerat mig, utnyttjat mig, anvĂ€nt mig vĂ€l Jag Ă€r en marionett i ett mardrömslikt skĂ„despel Det som föreföll som god vilja, var en illvilja 6. MedmĂ€nsklighet (Compassion) Jag hĂ„lls vaken till rasslet av kedjor Till gnidandet av kĂ€ttingar met sten NĂ€r ska lidandet Ă€ntligen fĂ„ sitt slut? Hur mycket kött skall fĂ„ gĂ„ till spillo? Tankar kring död och smĂ€rta hemsöker Skingrar mig frĂ„n verklighetens kval Sömnlösa nĂ€tter ömsar mina demoners skinn Och stryper mig med sina kalla fingrar LĂ„t denna emotionella snara strama Ă„t Kring min hals, kvĂ€v mig, men inte alltför hĂ„rt Jag vill fortfarande minnas en gnutta mĂ€nnsklighet En strimma medmĂ€nnsklighet i ett hav av skit Arma, godtrogna lilla mĂ€nniska, se pĂ„ mig Se genom det kött som du har fjĂ€ttrat Hur det som legat gömt och förseglat i Ă„ratal Nu tĂ€r genom för att andas pĂ„ egen hand Med "egna krafter"... Draug ‒ Vocals, All instruments