Vanhelgd
Temple of Phobos
1. Lamentation of the Mortals
This vessel. This harbourer of dreams. This skin with its scars and all its wounds. Weak and torn. Weak and torn.
Inherited perception, as if conceived in shadows and ash. Limited cognition. Recessive sight, hearing and speech.
Confession of the immortals. Black veils at the break of dawn. The cerecloth of withering dreams. The dawn of the age of worms. Lamentation of the mortals. Death rise from the pits of grief. The speech of sulfurous deceit. The dawn of the age of worms.
Who sworn the alliance of resurrection to the self-proclaimed false messiah? The charlatan of Nazareth! Live forever and rise from the grave.
Breath the dragons hellfire, sing the song of sulphur. Lifeless among the living dead. Summoned to witness the sepulture of the seraphim choir while my vessel set sail into the soil of the grave.
Confession of the immortals. Black veils at the break of dawn. The cerecloth of withering dreams. The dawn of the age of worms. Lamentation of the mortals. Death rise from the pits of grief. The speech of sulfurous deceit. The dawn of the age of worms.
2. Rebellion of the Inquitous
As if the tears were rain, rain of acid and sulphur. As if the grief was pain, pain of tears of rejection. Will you wake up trapped in skin?
Salvation of the sulphurous, building reliquaries for the blasphemous, from the wormeaten crucifix. Rebellion of the iniquitous, building sanctuaries upon the dust, of the blackened bones of the crucified.
As if life was infinite, an infinite yearning for redemption. As if we were born to serve, to serve the self-proclaimed prophets.
There must be an end, an end without new beginnings. There shall be a war, a war that lasts forever. There shall be a storm, a storm that ends all faith. And with the end the birth of eternity.
Will you wake up trapped in skin? You have been seen by the gaze of time!
Salvation of the sulphurous, building reliquaries for the blasphemous, from the wormeaten crucifix. Rebellion of the iniquitous, building sanctuaries upon the dust, of the blackened bones of the crucified.
3. Den klentrognes klagan
Azrael ta min hand! Israfil sjung din hymn! Är vi dom som aldrig skall dö? Eller dom som aldrig levt? Är vi alla herrens lamm eller blott charlatanens får? Gabriel höj ditt svärd! Är vi dom som levt för evigt eller dom som aldrig dött? Är vi alla rättvisans hand eller blott blinda bödlar?
Hör! Frihetens tid är här, ty undergången är gränslös. Se! Försoningens tid är nu, ty galgbacken förbrödrar. Hör! Frihetens tid är här, ty undergången är gränslös.
Samael hör vår bön. Azrael led vår väg. Å kärlek - vart är din seger? Å liv - vad är din mening? Hör Israfels basuner - ändlös är dödens triumf!
Hör! Frihetens tid är här, ty undergången är gränslös. Se! Försoningens tid är nu, ty galgbacken förbrödrar. Hör! Frihetens tid är här, ty undergången är gränslös.
4. Temple of Phobos
Skull upon skull in a massive wall of fear. A monumental temple erected for the glory of Phobos.
We lost our faith and we lost our selves, we are lost in grief and we are lost to fear.
Skull upon skull in a majestic shrine of horror. A colossal bloody sacrifice for the deity who delights in carnage.
Phobos, fearful and daunting, who delights in blood. Phobos, deceitful and haunting, who dwells in bones.
A colossal bloody sacrifice for the deity who delights in carnage. A monumental temple erected for the glory of Phobos. Skull upon skull in a majestic shrine of horror. Skull upon skull in a massive wall of fear.
We lost our faith and we lost our selves, we are lost in grief and we are lost to fear.
5. Gravens lovsång
Lövspröda drömmar i tårsaltad jord. Svältfödd på hoppet från lönnsåddens rot. Visnar likt grönska i höstsolens sken.
Självmördarrepens knarrande ton där isvindar spelar gravvalvens hymn över dem som trampat tistelstigens grus.
Bokbålens sken skingrar tvivelskuggans feberdröm. En blodfota vandring i törneträlars led där pisksmekta jordebarn söker gravvaggans tröst.
Likbålen flammar i doktrinernas tidevarv men min själ och min kropp skälver av köld. Och världen talar med enfaldens röst.
Låt mig finna trälvägens slut. Låt mig fly armodets plågor. Låt mig dikta frihetens hymn. Låt oss sjungs gravens lovsång.
6. Rejoice in Apathy
Pale, pale are the horses that we ride. Assail, assail the shameful watchtowers of guilt. Dethrone, dethrone he who can't be seen, he who can't be heard. Shrouded and shackled in a cloak of clouds, as dusk disguised.
In the glass of hours grain after drips down. Prognosticate the flood in which we all shall drown. And in their ivory towers the watchers lost their sight. Fumbling for a match as fires set their world alight.
Will you abide his coming and the empire of blasphemy. Turn your eyes upon him and rejoice in apathy.
Dance, dance upon the bones of a tortured world. Pain, pain so in life, so in death. Deface, deface the hollowhearted masks of faith. The serpent that dwells beneath your skin starts to crawl.
In the glass of hours grain after grain drips down. Prognosticate the flood in which we all shall drown. And in their ivory towers the watchers lost their sight. Fumbling for a match as fires set their world alight.
Will you abide his coming and the empire of blasphemy. Turn your eyes upon him and rejoice in apathy.
And who will swear his oath. And who will walk his path until the end of time and rejoice in apathy. And rejoice in apathy.
7. Allt hopp är förbi
Kraftlösa strupar viskar i vanmakt, lovprisar rovdjurets bittra klagosång. Håll ut, håll ut en sekund blott en minut, där vargarna flockas lovas fri lejd ut. Hand i hand i ett sista andetag, ty lien den skördar såväl natt så som dag. Stå ut, stå ut blott ett liv, till tidens slut, där gravmaskar krälar leder vägen snart ut.
Roddarens gravsång ekar tunglös i stormen, piskad av trohet till olycksbröders skrå. Ro på, ro på så långt du kan förmå, där fyrbålen flammar finns en ny väg att gå. Järnskodda händer slår ned i förakt, mot barnalösa mödrars snyftande klagokör. Hugg ned, hugg ned och bjud oss till slakt, grip hårt om det stål som gett dig din makt.
Requiem aeternam dona eis domine.
Förgängligt ditt kött. Förgängligt solens sken. Dödsrunan ristad i vittrande sten. När himlen är bränd, till aska, till koll. När ordet är tomt, blott vind, blott luft. När herren är död, så tyst, så stum. När bergen är grus, blott damm, blott stoff.
Requiem aeternam dona eis domine.
Förgängligt ditt kött, blott aska, blott kol. Förgängligt solens sken, blott vind, blott luft. Dödsrunan ristad, så tyst, så stum, i vittrande sten, blott damm och stoff.
Ge upp, ge upp, sluta spring för ditt liv. Allt blod är nu spillt allt hopp är förbi.
Lyrics in plain text format
