Finntroll - Ur Jordens Djup
Original Version Digipack Version Box set Version 1. Gryning 3:31 1. Gryning 3:31 1. Gryning 3:31 2. Sång 4:40 2. Sång 4:40 2. Sång 4:40 3. Korpens Saga 3:26 3. Korpens Saga 3:26 3. Korpens Saga 3:26 4. Nedgång 3:44 4. Nedgång 3:44 4. Nedgång 3:44 5. Ur Djupet 4:59 5. Ur Djupet 4:59 5. Ur Djupet 4:59 6. Slagbroder 4:31 6. Slagbroder 4:31 6. Slagbroder 4:31 7. En Mäktig Här 4:19 7. En Mäktig Här 4:19 7. En Mäktig Här 4:19 8. Ormhäxan 4:39 8. Ormhäxan 4:39 8. Ormhäxan 4:39 9. Maktens Spira 3:28 9. Maktens Spira 3:28 9. Maktens Spira 3:28 10. Under Två Runor 5:36 10. Under Två Runor 5:36 10. Under Två Runor 5:36 11. Kvällning 13:02 11. Kvällning 13:02 11. Kvällning 13:02 --- Bonus DVD: Live at Wacken Open Air 2006 --- --- Bonus DVD: Live at Wacken Open Air 2006 --- 1. Nattfödd 4:59 1. Nattfödd 4:59 2. Det Iskalla Trollblodet 5:02 2. Det Iskalla Trollblodet 5:02 total time 55:55 total time 1:05:56 total time 1:05:56 LP Version Embossed Version 1. Gryning 3:31 1. Gryning 3:31 2. Sång 4:40 2. Sång 4:40 3. Korpens Saga 3:26 3. Korpens Saga 3:26 4. Nedgång 3:44 4. Nedgång 3:44 5. Ur Djupet 4:59 5. Ur Djupet 4:59 6. Slagbroder 4:31 6. Slagbroder 4:31 7. En Mäktig Här 4:19 7. En Mäktig Här 4:19 8. Ormhäxan 4:39 8. Ormhäxan 4:39 9. Maktens Spira 3:28 9. Maktens Spira 3:28 10. Under Två Runor 5:36 10. Under Två Runor 5:36 11. Kvällning 13:02 11. Kvällning 13:02 total time 55:55 total time 55:55
1. Gryning [Instrumental] [English translation:] Dawn 2. Sång Fran en tid da allt var gryning. Den tid som människobarn glömt. Som en gyttja fran urtids famn. En tid ingen kan, en tid utan namn. I grottans djup ni legat da. När trollfolk i vildmarken steg. Da var ni i talen fa. Da mitt folk gick ytans väg. En svart hemlighet i forntids skygga. Dold i glömska nu stenen läro mej. Om trollkungens krig mot en giftig sugga. Ty stenen viska den ljuga ej. Ur sanningens källa jag tar min dödssup. Den fylla mina lungor, den fylla min trut. Ur sanningens källa, dunkel och djup. [English translation:] Song From a time when everything was dawning The time the human children have forgotten Like mud from the embrace of time in memoriam A time no one knows, a time without a name In the deep caves you were lying When trollkind roamed the wilderness You were few in numbers When my people went to the surface A black secret in the shadows of ancient times Forgotten knowledge the rocks now teach me About the Trollking's war against a poisonous pig The stone whispers, but it tells no lie From the well of truth I now take my drink of death It fills my lungs, it fills my snout From the well of truth Darkness and depth 3. Korpens Saga Jag sag min här av troll och vätte. Slappa spjut sa langt ögat mätte. Tusende kroppar alla döda och svala. Min arme ur skogen nu lag i dvala. Da sjöng honan mörk en sang av hat. Hon lovade bort gravor själar till mat. At en dyster ande ur springornas rike. En runa ristades aldrig skadats en like. Som en blixt i natten av eldens färg. En kraft som kväljde i kött och märg. En tunga av illdad och sottig svärta. Nu hördes et skrik av tusens smärta. Skogens topp och klippans kant som värn. Svart som askmoln och skogens tjärn. Fjädrar nu spreta där skinnet voro. Till tiders slut de nu ropa sin oro. Sa miste rivarn sin bror av kamp. De flög sin väg till världens kant. Av ett glömt och fasligt trolldoms dad. Det förkolnade sinnet kände ingen nad. Nu faller skyars svarta mästare. Slagsfältets kall och likets kyla. Än fulla av slagens rus och svekets hat. De gnaga utan ära pa krigets ruttna mat. ... till Tiders ände. [English translation:] The Tale Of The Raven I saw my horde of trolls and wraiths Bent spears as far as the eye can see A thousand bodies all dead and cold My forest army now lies in hibernation Then she sang a dark tune of hate She promised gifts, souls for food To a somber spirit from the kingdom of twilight A rune etched, one never before seen Like a lightning bolt in the night with firey color A force that swells in flesh and marrow A tongue of ill omen and black stains Now heard are screams of thousands in pain Treetops and mountain peaks for leverage Black as thunderheads and forest bogs Feathers sprouting where skin once was Til the end of time they proclaim their worries So did the shredder lost his brother in war They flew to the edge of the world By a forgotten and sinister magic The charred spirit felt no remorse Now falls the master of black skies The call of the battle and the chill of the corpse Still filled with the heat of battle and burning hate They feed without honor on the rotting remains of war ...until the end of Time 4. Nedgång Urberget gav en gava stor. I jorden och vattnet. I mörkrets källa jag sanning fann. Min födosaga da blev sann. Trettio dagar och trettio nätter. Jag klättrade mot jordens famn. Den hornkrönte vandrade pa dyster sten. En som sanningen smakat och blivit ren. Jag sag solens och manens steg. Jag sag sanningen en dyster väg. En runa spadde krig och fasa. En runa talde till mej om blod och raseri. Jag sag solens och manens steg. Jag sag sanningen en dyster väg. Nedgang. Nedgang. En runa spadde krig och fasa. En runa talde till mej om blod och raseri. [English translation:] Descent A great gift of the ancient mountain In the earth and the water In the well of darkness I found truth My story of birth came true Thirty days and thirty nights I climbed towards the depths of the earth The horn-clad one walked solemnly One that has tasted the truth and become cleansed I saw the path of the sun and the moon I saw the path of truth, so lonely A rune foretold war and horrors A rune told me of blood and rage 5. Ur Djupet Förbannad och glömd. Evigheten, ensamheten. Jag tog mina steg. Sista men första. Tusen och trettio steg. Mot jördkarnans Brinnande valv. Den skalv, den skalv. Da visade sig, modern i djupet. Sa dold, sa hemig. Om henne jag talt inget mer. Ty om moderns visdom sjunga. Inte en levande själ. Ur vad jag trott. Min undergang bliva, jag steg och kände kyla. Ett ljus sa längtat. Ett ljus sa ljuvt. Jag sprang ner en älg. Under manens skära. Drack dess livssaft sa het. Som djupjordens glöd. Den brände mitt svalg. Ilskan klöste och mitt hjärta brann. Hämndens tid kommit. Ty blod för blod. Var hämndens hamn. Da ristade jag mitt skinn. Med urgudens namn. Med urgudens namn. Jag sprang ner en älg. Under manens skära. Drack dess livssaft sa het. Som djupjordens glöd. Den brände mitt svalg. [English translation:] From The Deep Damned and forgotten Eternity, loneliness I walked the steps Last and first A thousand and thirty steps towards the burning chambers of the deep The tremors, the tremors Then appeared the mother of the deep So hidden, so secret About her I say no more Of the mothers wisdom sings No living soul From what I thought Would be my demise, I arose and felt the cold A light so yearned A light so soothing I took down a moose Under the crescent of the moon And drank its lifeblood so warm Like the embers of the deep It burned in my throat Rage slashing and heart burning The time of vengeance has come Blood for blood was the shape of vengeance I etched into my skin The name of the ancient God The name of the ancient God I took down a moose Under the crescent of the moon And drank its lifeblood so warm Like the embers of the deep It burned in my throat 6. Slagbröder Som ett djupt vral fran ett avgrund av hat. De glömdas själar steg, en för en, man för man, döda utan fred. Tog till vapen, tog till sköld, ett hav av illvillig dödlös man. Hatets och sotens arme. De fann min väg de springa min skog. Under manens röda glöd. Jag slog dem ner vag för vag, inga själar i ro. Ett spjut ej räckte till denna kamp. Korpbröder hört nu klingors spel. Snart himmelen täcktes av brödar mina. En kamp det blev, en sista gang. Brödrarna stod där sida vid sida. Himmelen danade, en väldig sang. Korpnäbb och klinga da tog sin föda. De stred till seger för en slutlig ära. Ty denne seger än korpen bära. En kamp det blev, en sista gang. Brödrarna stod där sida vid sida. ...? En kamp det blev, en sista gang. Brödrarna stod där sida vid sida. Himmelen danade, en väldig sang. Korpnäbb och klinga da tog sin föda. [English translation:] Brothers Of War Like a deep call from an abyss of hate The forgotten souls arose One by one, man by man, dead ones without peace Armed with weapons, armed with shields A sea of sinister undead men The army of hate and ashes They found my path, they ran through my forest Under the red gloom of the moon I felled them wave by wave, no souls in peace One spear could not win this fight Brother Raven heard the song of swords Soon the sky was darkened by my brothers A fight it was, one last time Brothers stood side by side Thunder in the skies, a mighty song Raven's beak and sword quenched their thirst They fought til victory for the final honor This victory is worn by the raven still 7. En Mäktig Här Da jag rest mitt tryne mot den eviga skyn. Jag hörde ett läte jag aldrig glömma. En här sa mäktig vid skogens bryn. Fa denna syn ens kunnat drömma. Jag tog mitt spjut jag lyfte mitt horn. Fran hornets läppar en mäktig ton. Hären lystrade marscherade fram. De gav sig mitt liv, bergets stamm. En gava av urbergets ande. En pakt som alla glömt. Nu tagas de fram pa knotiga ben, Fram, fram, fram. Blodet nu rinna i floder. Över mark och flod. Ett svek nu skymtats av vise. Fa öron lyssna da. En gava av urbergets ande. En pakt som alla glömt. Nu skymtas fjärran länder. Fram, fram, fram. I ar de vandrat, krigets väg. Blod ur väst och guld fran öst. Da en tjärn som var manens lek. Blev segerns slut och ett digert svek. Hon vadat där i börjans gyttja. Slitit sitt har med ormars gift. Sugit själar och mannamod. Det varit hennes avgrund i tusen ar. En gava av urbergets ande. En pakt som alla glömt. Nu tagas de fram pa knotiga ben. Fram, fram, fram. Fram, fram, fram. Blodet nu rinna i flöder. Över mark och flod. Ett svek nu skymtats av vise. Fa öron lyssna da. En gava av urbergets ande. En pakt som alla glömt. Nu skymtas fjärran länder. Fram, fram, fram. Hon vadat där i börjans gyttja. Slitit sitt har med ormars gift. Sugit själar och mannamod. Det varit hennes avgrund i tusen ar. En gava av urbergets ande. En pakt som alla glömt. Nu tagas de fram pa knotiga ben. Fram, fram, fram. Fram, fram, fram. Nu skymtas fjärran länder. Fram, fram, fram. [English translation:] A Mighty Horde When I raised my snout towards the eternal sky I heard a sound I can never forget A mighty horde at the edge of the forest Few could even dream this sight I took my spear, I lifted my horn From the lips of the horn came a mighty call The horde listnened, marching forward They gave me their lives, the tribe of the mountain A gift from the spirit of the ancient mountain A forgotten pact Now they are dragged forth on gnarled legs Forward! Forward! Forward! Blod runs like a river Over the land and the streams A betrayal now sensed by the wise ones Few ears listened then A gift from the spirit of the ancient mountain A forgotten pact Now distant lands are closer Forward! Forward! Forward! For years they have wandered The path of war Blood from the west and gold from the east Then a bog where the moon played Became the end of victory and a bitter betrayal She waded in the mud of ancient times Torn her hair with snake venom Drained souls and the courage of armies It has been her abyss for a thousand years A gift from the spirit of the ancient mountain A forgotten pact Now they are dragged forth on gnarled legs Forward! Forward! Forward! Blod runs like a river Over the land and the streams A betrayal now sensed by the wise ones Few ears listened then A gift from the spirit of the ancient mountain A forgotten pact Now distant lands are closer Forward! Forward! Forward! 8. Ormhäxan I en svart tjärn vid furors rot Hon stod tjärad och täckt av sot En giftig sugga, en ettrig mara Den vackraste skugga ur jordens djup Ormarna knyckte och ormarna grep Slingrande ur hennes sköte Som hornkronor, som spindelns ben Som nattens slingor ur jordens djup, hon skrek Hon ristade mitt kött, hon drack mitt blod En stekande klinga i hjärtats kött Jag blivit offrad till henne, denne Giftige mask som gör allt dött Ormhäxan, hon drack mitt blod Ormhäxan, hon vid tjärnen stod Ormhäxan, täckt av sot Ormhäxan, vid furors rot Ett svek oväntat nu fällde mig Jag föll sargad och livlös Allt var dött utom en gnista blott I själen dit uranden livet sått Ormarna knyckte och ormarna grep Slingrande ur hennes sköte Som hornkronor, som spindelns ben Som nattens slingor ur jordens djup, hon skrek Mitt blod ner i tjärnen rann, den svartare än svart då blev.. Mitt blod ner i tjärnen rann, den svartare än svart då blev.. I en svart tjärn vid furors rot Hon stod tjärad och täckt av sot En giftig sugga, en ettrig mara Den vackraste skugga ur jordens djup Ormarna knyckte och ormarna grep Slingrande ur hennes sköte Som hornkronor, som spindelns ben Som nattens slingor ur jordens djup, hon skrek Mitt blod ner i tjärnen rann, den svartare än svart då blev.. [English translation:] The Serpent Witch In a black bog by spruce roots She stood covered in tar and soot A poisonous sow, an unrelenting nightmare The most beatiful shadow from the depths of the earth The snakes strike and the snakes grip Slithering from her head Like a crown of horns, like spider's legs Like the night arisen from the depths of the earth she screamed She etched my flesh, she drank my blood A searing blade in the heart's flesh I was sacrificed to her, this one Poisonous worm that kills all A sudden betrayal brought me down I fell gnarled and lifeless Everything dead except a small spark In the soul where the ancient spirit planted life My blood flowed into the bogs it turned blacker than black 9. Maktens Spira Jag sprang med brisen. Mot norr den eviga isen. Jag fann en dalgang. En massiv spricka. Masarna visade vägen ur skyn. Da mötte jag isen. Da fann jag hav. En storm steg ur vagors djup. En hemlighet om maktens spira. Urgudar nu ristat genom mej. Sparet in i isen gick. Djupt mot dess frusna kärna. (Där den stod evigt stel. Gick en fara in med flodens ström. Ner mot det bla jag vandra. Isen i mina adror fär dagar tio.) Där fanns en grotta, en faslig sal. I grottans mitt han stod. Som djupet kallat ur stjärnors ljus. Krigarren mäktig fran rymders sus. Ur hans frusna hand jag tuggat. Ett spjut fran en ändlös plats. Ett skrik ett dan fran spjutets blad. Maktens spira med stjärnors rad. Tusende steg mot jordens yttre. Fran djupet jag än en gang steg. Nu grinet ej släckas fran detta tryne. Ett slag nu badas, snart slutförs allt. [English translation:] The Scepter Of Might I ran with the wind Northward, the perpetual ice I found a valley A massive gash Seagulls guided me from the sky Then I met the ice Then I found the sea A storm arose from the deep waves A secret of the scepter of might Ancient Gods now etched through me The trail went into the ice Deeply towards it's frozen core There it stood, forever unmoving Followed a crack and the flowing water Down towards the blue I wandered The ice in my veins, for ten days There was a cave, a ghostly chamber In the middle of the cave he stood Which the deep has conjured from the light of stars The mighty warrior of the void From his frozen hand I ate A spear from an endless place A cry, a rumble from the blade of the spear The spire of might with a row of stars Thousands of steps towards the the surface From the depths I once again arose Now the grin of my snout will not be extinguished A battle now beckons, soon all will be finished. 10. Under Två Runor Jag tog mina steg i gyttjans mark. Tusende korpar i mörker sky. Ett träsk med dödens skugga. Där lag min hämndens stund. Inget gift mej dräpa. Inga svekfulla dad. Spjutet med stjärnors prakt. Trollet med rymders makt. Jag sag nu en grop en ström. Tog min vrede och lät mossan svälja. Under fanns en passage en klyfta. Jag lät den dra mig in. Mot djupets sköte for jag än en gang. In i djupet av urtids minne. Mot gudens djup mot hämndens stund. Där grep nu klor av skuggors mara. Hon drack mitt blod. Hon stag min makt. I eld sa bla. Jag vred mej loss. En urgud som nu skickat mej. Hon klöste mitt jag min innersta eld. Da tog jag mitt stjärnors spjut. Med all min kraft jag skar. Ty sa som det var jag sag. Urguden och ormars häxa. Genom samma blodiga mun de talt. En ristad under tva runor. En hämnd jag ej nu fatt. Men orden ej förgatt. Jag blev kung med runors makt. Genom hämndens och hatets pakt. Urgudens gava. Runors makt. Mot manen i av steg. Trolldom född igen. [English translation:] Under Two Runes I took my steps in the land of mud Thousands of ravens in the dark sky A swamp in the shadow of Death There lay my moment of vengeance No poison kills me No devious advice The spear with pride of stars The troll with the power of the void I saw a hole, a stream Took my wrath and swallowed the moss Below was a passage, an opening I let it draw me in Towards the deep embrace I traveled once more Into the depths of ancient memory Towards the depth of the God, towards the time of vengeance There gripping were the claws of shadows' nightmare She drank my blood She stole my power In fire so blue I wriggled free An ancient God who now sent me She tore from me my inner fire Then I took my spear of stars With all my might I slashed I saw the truth for what it was The ancient God and the witch of serpents Through the same bloodied mouth they spoke As one, etched under two runes No vengeance came to me But the words were not forgotten I was made king with the power of runes Through the pact of vengeance and hatred The gift of the ancient God The power of runes Towards the moon I ascended Magic born again 11. Kvällning [Instrumental] [English translation:] Duskfall 12. Trollvisan Trollet satt på sten och ropade; HEJ! Vem har spillt mitt mjöd ut? Men inget djur i skogen eller grottans djup Visste vem som hade vällt ut skogstrollets sup Trollet satt på sten och ropade; HEJ! Vem har trampat mina svampar ner? Men inget djur i skogen eller kära himlens barn Visste vem som hade stampat hela fältet bart Trollet satt på sten och ropade; HEJ! Mjöd och fläsk till de vise! Inget djur i skogen eller grottetrollets barn. Som visste att det var enda trollet hade kvar Och råttorna svamlade till trollet; De kristna har spillt ditt mjöd! De kristna har trampat dina svampar! De kristna ha slagit dina bröder! Sen blev trollet ilsken och steg upp från sin sten Han gick till kristna landet och brände fula kyrkan ner [English translation:] Farce Of The Troll The troll was sitting on his stone and shouted; HEY! Who has spilled my mead? But no animal in the forest or the deep caves Knew who had spilled the forest troll's drink The troll was sitting on his stone and shouted; HEY! Who has trampled my mushrooms? But no animal in the forest or children of the sky Knew who had trampled the whole field The troll was sitting on his stone and shouted; HEY! Mead and pork to the wise ones! No animals in the forest or the cave troll's children Knew that it was the only thing the troll had left And the rats told the troll; The Christians have spilled your mead! The Christians have trampled your mushrooms! The Christians have beaten your brothers! Then the troll got mad and left his stone He went to the Christian land and burned the ugly church down Lyrics in plain text format	Info Song title translations: - Gryning = Dawn - Sång = Song - Korpens Saga = The Raven's Saga - Nedgång = Downfall - Ur Djupet = Out of the Depths - Slagbroder = War-brothers - En Mäktig Här = A Mighty Horde - Ormhäxan = The Serpent Witch - Maktens Spira = Scepter of Might - Under Två Runor = Under Two Runes - Kvällning = Dusk